Följande skall ses i ljuset av att det har varit en jobbig dag, jag hade huvudvärk redan när jag vaknade och den har varit vänlig nog att hålla mig sällskap dagen lång. Den var dessutom det enda som höll mig sällskap eftersom mina kursisar hann försvinna i pausen medan jag ringde upp pappa som ringde mitt under föreläsningen.
Mitt lipsyl tog slut innan föreläsningen idag, så jag genomled det hela med torra brännande läppar (det är inte bara en skröna att man blir beroende att läppcerat, men det är ett beroende jag kan leva med). På Willys var det precis som på bussen fullt av skrikande ungar, skraltiga tanter och mammor som handlade två vagnar fulla. Något lipsyl såg jag däremot inte till.
Jag hade nästan givit upp när jag tillslut fick syn på det, allra längst upp på hyllan där ingen vettig människa kan nå det. Vad jag vet är det mest tjejer som använde lipsyl, men de flesta tjejer, och killar för den delen, hade inte nått ens i de högsta av klackar. Fanns det en stege? Icke!
Ett snabbt varv runt hela butiken gav informationen att det inte heller fanns vare sig personal att fråga eller behjälpliga killar i rätt längd. Bara tanter och mammor som sagt. Så jag blev stående som en liten unge som tittar längtansfullt på kakburken uppe på skåpet, och kvävde en impuls att efter bästa förmåga vända uppochner på och skaka närmsta skrikande unge. Jag blängde inte ens på mamman, eftersom vi nyligen fick lära oss under en föreläsning att vissa ungar av naturen har ett jobbigare temperament än andra. Visst är det underligt vad man kan dra sig till minnes i ett jobbigt ögonblick på Willys?
Efter rätt många ögonblick valde jag Vaselin istället, eftersom vaselinburkarna befann sig på understa hyllan, och dit når jag(!) Det finns en rad anledningar till varför vaselin är sämre, men det får ändå duga tills i morgon för jag ville bara ut ur eländet till hänsynslösa affär. Dock hade mannen framför mig en totalt överfull vagn och ville ändå inte låta mig gå före med min gula lilla burk, så jag fick uthärda ett tag till.
Halvvägs hem kom jag på att teet var slut. Men i vissa lägen finns det vissa saker som man inte gör ens för en kopp anständigt te.
onsdag 23 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar